Träna med Kettlebells av Linus Johansson

Förra året introducerade T mig för Kettlebells, ett träningsredskap jag aldrig tidigare hade använt. Kettlebells är egentligen inget nytt fenomen, men det är först nu de är riktigt heta. Just nu är funktionell träning på var mans läppar och där passar Kettlebells alldeles utmärkt. Funktionell träning innebär att man går ifrån den statistiska traditionella styrketräningen där man tränar en isolerad muskel i taget, enbart för att bygga upp just den. I funktionell träning aktiverar man flera leder och muskler i varje rörelse och målet är att man ska få en funktionell styrka, d.v.s. en styrka man har nytta och användning av i verkliga livet. Det är alltså inte stora muskler som är målet, utan styrka och rörlighet i kroppen. Det är rolig träning, det är lite mer action med rörliga övningar där både kropp och knopp får jobba. Man blir svettig och man känner att man har aktiverat hela kroppen.

I den här boken ges en bakgrund till vad kettlebells är och man får tydliga instruktioner och bilder på övningar man kan köra. I slutet finns också flera olika program som man kan köra, där övningarna har satts ihop beroende på vad man vill fokusera på. Det är en mycket grundläggande bok som passar perfekt om man inte är så insatt i kettlebells och vill lära sig mer om det.

Kettlebells är perfekta att ha hemma, även om en del gym numera även kör pass. Du behöver bara en enda kettlebell för att köra igenom hela kroppen. Det enda man behöver är ett ställe där man kan tappa en kettlebell utan att förstöra hela golvet… De kettlebells vi har hemma väger 8 och 12 kg så tappar man dem kan man få härliga märken i golvet. Fast jag har (än så länge) aldrig tappat dem. Man har ju ett väldigt stadigt grepp om dem när man kör och man kastar ju inte direkt dem fram och tillbaka. Fördelen med kettlebells är också att det bara krävs några minuter för att få sig en rejäl genomkörare. En stor fördel med kettlebells är också att man jobbar med dem en bit ifrån kroppen vilket gör att man måste tänka på sin bålstabilitet för att kunna hålla emot. Det är alltså perfekt core-träning och träning för hållningen i övrigt. Och en bra hållning vet väl alla är a och o för en sund kropp?

Vill du testa själv? Här finns tips på några enkla övningar att börja med.

Det finns flera bra videos på youtube som visar övningar med kettlebells. Linus Johansson har själv lagt ut flera, baserade på boken. Här kommer en av dem:

För er som inte har testat att träna med kettlebells måste jag uppmana er att göra det! Tänk sedan när våren kommer och man kan träna utomhus. Då är ju en kettlebells helt outstanding! Och roligt är det också!

Bland sjusovare och olivträd av Patrick Belfrage

I höstas fick jag ett mail från Patrick Belfrage som är författare till den här boken. Han undrade om jag ville ha ett recensionsexemplar av hans bok. Lite full i skratt blev jag allt, eftersom boken utspelar sig i Frankrike och handlar om honom och hans fru som valde att tillbringa en del av året där i stället för Sverige. Just den tanken har nämligen även T och jag. I framtiden vill vi kunna växla boende mellan Sverige och, om T får bestämma, Frankrike. Så när mailet kom kändes det lite som ett tecken! Extra glad blev jag också över att han hade signerat boken. Kul!

Av olika skäl läste jag inte boken förrän nyligen. Det var som balsam för själen att se alla härliga bilder från gården i Frankrike. Det var precis vad jag behövde i min vinterlåga sinnestämning.  Tyvärr visade en av de sista bilderna en snötäckt gård så där fick mina drömmar sig en liten törn. Eller så får vi helt enkelt flytta mer söderut i Frankrike!

Boken består som sagt av hans skildring över hur det var att renovera ett hus och bosätta sig i ett annat land där man lever efter helt andra normer än vad man är van vid. Han har själv fotat bokens bilder och det blir lite som att få smygtitta i någons privata dagbok. En bra presentbok för någon som tycker om Frankrike eller för någon som kanske har planer på att flytta utomlands. För min del blev den ju extra intressant just för att jag kan se mig själv bo där någonstans i trakterna, i framtiden. Jag är gärna en sjusovare och jag ligger gärna under ett olivträd med en bok framför näsan. Det låter som ett helt ok sätt att fördriva tiden på.

Tack för boken Patrick!

Supermat av Helena Nyblom

Med tanke på mitt förra inlägg, om att vår mat ska vara vår medicin så är det precis vad den här boken säger. Både den och den här boken som jag läste förra året går grundligt igenom olika livsmedels positiva effekt på vår hälsa. Jag älskar sådana här böcker. För mig och T är det här helt naturligt tänkande och så som vi försöker leva. Vi äter t.ex. ingen pasta eller liknande till våra måltider. Vi äter antingen bara grönsaker eller lite quinoa till. Vi äter så mycket ekologiskt vi kan. Vi dricker inte läsk eller saft. Om vi köper godis blir det chokladöverdragna nötter eller ren choklad, mörk sådan. Vi försöker undvika tillsatser, halv- och helfabrikat, sockerstinna produkter och näringsfattig mat. Och vi ser det inte som om vi missar eller saknar något. Tvärtom. Maten vi äter känns ren, smakrik, god och mättande. Man blir pigg och stark av den.

Man blir vad man äter, har man ju hört ett antal gånger. Och det är ju helt sant. Människan är idag den sjukaste biologiska varelsen, med husdjuren på en andra plats. När T och hans kollega håller sina Hälsoklasser pratar de om att vi numera äter artfrämmande kost. De ställer alltid frågan: ”varför matar vi inte sälar med gräddbakelser eller giraffer med falukorv?” Och saken är att många av oss skrattar när vi hör en sådan dum fråga. Men varför tycker vi att det är ok att vi själva äter det? Våra kroppar är knappast byggda för den sortens mat. Ändå är det mycket sådan just artfrämmande mat som vi stoppar i oss, utan att egentligen tänka oss för. Jag läste i någon bok en bra kommentar: att vi har aldrig spenderat så mycket pengar på kokböcker eller tillbringat så många timmar framför tv:ns matlagningsprogram som idag. Ändå spenderar vi allt mindre tid i köket med att laga mat. Det ska gå fort och enkelt och då blir det gärna halv- och helfabrikat som används för att skynda på matlagningen.

Jag tycker att det T och hans kollega säger om val är så himla bra. Varje val vi gör är ett vägval som väljer vilken väg vi tar. Alla gör vi våra egna val. Mat ska däremot aldrig handla om ”får inte, ska inte”. Med kunskap kommer man långt och gör lättare de val som främjar vår hälsa. För visst skulle vi aldrig hälla i diesel i en bensindriven bil? Det är ju helt fel bränsle för maskinen. Men idag har vi dålig koll på vad som är rätt bränsle för våra kroppar. Många av oss saknar den kunskapen.

Vill man lära sig mer om mat och dess påverkan på vår kropp kan jag verkligen rekommendera den här boken. Förhoppningsvis ger den inspiration att göra hälsosamma val bland de livsmedel som finns.

Träna hemma på 10, 20 eller 30 minuter av Jari Ketola & Jennie Widegren

Vi håller på att köpa in böcker till ett litet bibliotek på jobbet. Vår tanke är att samla intressanta böcker om hälsa som våra patienter kan få låna hem så att de kan få bättre kunskap i ämnet. T och hans kollega håller ju regelbundet Hälsoklasser på kliniken, och böckerna vi köper in ska ha samma grundtanke, ungefär i alla fall. Jag är den som är inköpsansvarig för böckerna och utlåningen av dem, och då måste jag ju så klart läsa dem också. Härligt jobb man har! Därför kommer det att bli en hel del böcker om wellness här framöver.

Jennie Widegren känner nog de flesta igen, inte minst för hennes inblandning i dansgruppen Bounce. Jari Ketola är för mig mest känd för att ha skrivit träningsböcker, men han har även ett förflutet som idrottsman. Jag är ju inte ett dugg intresserad av att titta på idrott, så just de meriterna har gått mig blankt förbi. Tillsammans har de gjort den här informativa boken om träning hemma. Boken inleds med ett kapitel om upplägg och sedan går de igenom alla olika rörelser med tydliga bilder och instruktioner om hur de ska utföras och vad syftet med dem är.

Efter att jag träffat T har jag lärt mig att det kroppen behöver inte är träning utan rörelse. Innan tränade jag för hårt, för enformigt och utan mål. Jag trodde att 4 pass i veckan på gym var vad min kropp behövde. Sedan träffade jag T som ställde jobbiga frågor om vad jag ville med min träning, vad min planering var och hur jag prioriterade. Frågor jag inte hade en susning om. När jag slutade jobba som instruktör blev det så mycket tydligare. Jag behöver inget gym, min kropp behöver rörelse och det kan jag lika gärna göra hemma. Det är bättre att träna flera kortare pass i veckan än ett eller två jättepass. Regelbundenhet är ledordet. Förutom styrka är också rörlighet ett av mina träningsmål. Jag vill ha en stark och rörlig kropp och då måste jag ju välja övningar som främjar just det.

Den här boken gillade jag just för att det handlar väldigt mycket om just styrka och rörlighet. Man ska klara att bära upp sin egen kropp i olika rörelser och man ska kunna kräva av sin kropp att den är rörlig och smidig. Övningarna är enkla att förstå och de går att plocka ihop till olika pass man med lätthet kan träna både hemma och på resan. Jag tror att en del av rörelserna kan vara svåra att utföra om man är helt otränad, just för att de fokuserar mycket på balansen, men då är det ju perfekt att ha som målsättning att kunna utföra dem. Jag fick lite nya uppslag på övningar som jag ska testa att köra här hemma. Till de flesta övningar krävs bara en handduk och en matta. En träningsmatta är en relativt billig investering och tar inte upp en massa plats hemma.

Alla har tid för åtminstone en liten stunds rörelse (tänk rörelse i stället för träning) varje dag och med hjälp av den här boken får man värdefulla tips på bra övningar. En bok som jag verkligen kan rekommendera! Tänk på att rörelse = näring för hjärnan! 

Bokberoende?

Inget nytt här inte. Jag gjorde testet hos Barnens bokklubb om hur bokberoende jag är. Resultatet?

”Du är bokberoende, men läsningen tar inte över ditt liv.” Fast det där håller nog inte T alltid med om… Han tycker att det blir lite väl mycket böcker ibland. De är framför allt tunga att bära när man ska flytta. Det lärde han sig the hard way, om man säger så.

”Det är vanligt att man är en så kallad periodare, alltså att man läser väldigt mycket under vissa perioder.” Det kan jag verkligen skriva under. När jag kommer in i ett lässtim bara rullar det på.

Gör testet du också!

Mardrömmar

Förra veckan drömde jag fruktansvärda mardrömmar. Särskilt natten till lördagen. Jag drömde en massa olika hemska drömmar som alla handlade om döden på något sätt och en av dem innehöll mamma. Jag har nästan inte drömt om henne alls under de här 9 åren efter hennes död och därför tar det alltid väldigt hårt när det väl händer. Men just fredags natt drömde jag en så läskig dröm om just henne att jag inte återhämtade mig under hela lördagen. Allvarligt talat kände jag mig som en zombie hela lördagen. Jag kunde inte tänka klart. Huvudet kändes som om det var fyllt med tjock, seg gröt. Jag kände mig helt ärligt helt dum i huvudet.

När jag började fundera på varför jag drömde så mycket om döden förra veckan slog det mig att det kan ha varit boken jag läste som satte igång det. Jag började läsa Dödens nycker av José Saramago, som handlar om hur döden slutar att ske i ett land och hur invånarna först gläds åt det men sedan inser att de trots allt fortfarande skadas och blir sjuka. De blir levande döda i stället, utan att varken blir bättre eller sämre. Det är en ruskigt intressant och tankeväckande bok, men för mig blev det nog för mycket. Så i lördags lade jag boken åt sidan och börja läsa Dumpa Matthew i stället för att läsa något lättläst som inte kunde få tankarna mot mardrömmar. Och nu har jag haft två mardrömsfria nätter då jag har vaknat utvilad och pigg.

Frågan är hur mycket en bok egentligen kan trigga igång huvudet? Vågar jag fortsätta läsa den? Det kan ju vara annat som spelar in och gör att jag hade så många mardrömmar. Läskigt var det i alla fall. Det var länge sedan jag drömde så intensivt och sådana kraftiga mardrömmar. Usch… Bara jag tänker på dem får jag bilder från drömmarna i huvudet.

Förra året kommenterade T att han tyckte att jag läste för mycket böcker som gav mig negativ energi och efter det har jag försökt tänka mer kritiskt till innehållet innan jag börjar läsa. Tyvärr känns det då ibland som att det mest blir kärlek och chick-lit över på listan, men å andra sidan; vad gör det? Historiska romaner skulle kanske också passa. Vad som helst bara jag slipper mardrömmarna i alla fall. Och jag som aldrig har haft problem med att se t.ex. skräckfilmer. Men böcker fixar jag tydligen inte?

Dumpa Matthew av Jane Fallon

Det här är en bok från Bokmässan och nu har jag alltså läst ut alla böcker jag köpte där. Nu köpte jag i och för sig inte så många men ändå…

Helen ska nart fylla 40 år och börjar tycka att hennes liv står stilla. Hon är sedan 4 år tillbaka älskarinna till den nästan 20 år äldre Matthew, som också är hennes chef. Hon tjatar och tjatar på honom att han ska lämna sin fru och inte förrän hon själv börjar fundera på vad hon håller på med och om hon egentligen ens är intresserad av honom längre; ja, då gör Matthew slag av saken och flyttar från sin fru. En dag står han utanför Helens dörr och konstaterar att han ska flytta in och att han älskar henne så oerhört. Och Helen kan ju knappast låta bli att ta emot honom när hon tjatat så på honom. Men när hans saker invaderar hennes tidigare så lugna, sköna lägenhet känner hon att hon inte alls vill ha honom längre. Hon funderar på hur hon ska få Matthew att själv inse att han inte alls vill bo ihop med henne. Hennes plan går dock inte riktigt samma väg som hon själv planerat.

Det här är en sjukt rolig bok! Det händer så mycket grejer hela tiden och Helens liv blir bara mer och mer komplicerat och hon tvingas hitta på den ena lögnen efter den andra. Jag kom på mig själv med att skratta högt flera gånger åt alla omöjliga twists som boken tog. Och visst, det är inte supersvårt att lista ut handlingen, men det gör inget. Det är totalkul ändå. Det känns lite som att se en sitcom på tv, fast i bokform. Språket är rappt och det serveras många oneliners, och det är också det som bidrar till att boken blir så rolig. Både Jane Fallon och henns man arbetar inom tv, så det kanske inte är så konstigt att boken påminner om tv-formatet. Att boken ska bli film med Jennifer Aniston är inte heller ett dugg förvånande.

Nej, det här är ingen djup bok och egentligen är ämnet extremt tragiskt. Men oj så kul. Läs den om du vill ha en lättläst, underhållande och fartfylld bok.

A Friend of the Family av Lisa Jewell

Ett av mina mål med min läsning i år är ju att jag ska läsa minst 7 böcker på engelska. Att det blev just den siffran beror mycket på att jag hittade just 7 st böcker på engelska i en flyttkartong; alla olästa. Just den här boken hittade jag på Erikshjälpen för 5 kr, helt oläst. Snacka om fynd!

Boken handlar om familjen London som bor just i London. Mamman i familjen lär känna en man vid namn Gervase och hon och maken låter honom flytta in tillfälligt hos dem. De tre (vuxna) sönerna Tony, Sean och Ned tycker alla att det är lite märkligt, men efter ett tag märker de att den där Gervase är väldigt speciell. Han blir hela familjens stöttepelare och hjälper dem att prata ut om sina problem och att ta tag i sina liv. Och alla tre sönerna har problem med kärleken, jobbet eller livet i största allmänhet.  

När man hör vad boken handlar om blir man kanske inte särskilt lockad att läsa den. Det låter liksom bara skumt. Att jag köpte boken var för att jag har hört talas om Lisa Jewell och var nyfiken på att läsa något av henne. Så vad tyckte jag då om boken? Först var den lite segstartad och det tog lite tid att lära sig vem som var vem och att få ihop trådarna. När man väl kommit in i det flöt det på,  storyn lyckades få ordentligt fäste och boken blev till slut svår att lägga ifrån sig. Jag ville veta hur det skulle gå för alla karaktärerna i boken, dessa ibland lite småknäppa och konstiga, men ändå roliga, människor. Skummast av alla var helt klart Gervase, vars roll i boken inte var helt solklar och jag tycker väl att det känns lite märkligt att han egentligen är huvudrollen och den som har namngett boken.

Den hamnar inte på listan över mina favoritböcker, men den var småmysig och rätt skön att läsa. Den fick mig i alla fall att vilja läsa fler böcker av samma författare. Jag är inte så van att läsa brittisk engelska och det var en del uttryck och fraser som jag fastnade på ibland, som jag aldrig tidigare hört. Inte ens T kunde hjälpa mig med översättningen där eftersom även han är amerikansk i sin engelska. Nu kommer jag inte ihåg jag om mina andra 6 böcker här hemma är brittiska eller amerikanska, men jag får väl hoppas på att det är en blandning så att jag får lite av båda varianterna.

Så, ska ni andra läsa den? Tja, det var som sagt mysig läsning. Roligt, lättsmält och lagom engagerande. En bok som ger en feelgood-känsla och det är ju inte helt fel. Den finns säkert att köpa på svenska också om man hellre vill det.

Sarahs nyckel av Tatiana de Rosnay

Döm om min förvåning när jag fick en bok (!) i julklapp av T. Han som tycker att jag redan har tillräckligt många olästa böcker hemma och vill införa köpförbud. Men, men. Han vet hur man gör mig lycklig så… Och extra glad är jag över att det här visade sig vara en av de bästa böcker jag har läst på länge!

Boken är uppdelad i två parallella händelser.  Den ena delen utspelas i Paris under andra världskriget då vi får följa den tioåriga Sarah och hennes familj.  Den andra delen utspelas också i Paris, men i nutid. Julia Jarmond är en amerikansk journalist bosatt i Paris sen 25 år tillbaka. Hon får i uppdrag av sin chef att skriva om 60-årsdagen av Vel’d’Hiv, en händelse som få känner till eftersom det är en mörk skamfläck för fransmännen. De som känner till den och kommer ihåg den vill helst bara glömma. När hon gör research inför artikeln upptäcker hon att hennes mans familj har en viss koppling till Sarah men ingen av dem vill prata om det. De fakta hon får fram gör henne alltmer angenägen att ta reda på vad som egentligen hände Sarah och hennes familj. Hon vill veta vad hennes egen familj döljer.

I den parallella handlingen får vi följa just denna Sarah. Vid tio års ålder, 1942, blir hon och hennes familj brutalt bortförda från lägenheten de bor i. När den franska polisen kommer för att hämta familjen gömmer hon sin lillebror i en hemlig garderob, låser och gömmer nyckeln i sin ficka. Hon tror att hennes bror är trygg där och att familjen snart kan komma tillbaka och släppa ut honom igen. Men familjen bli kvarhållna tillsammans med tusentals andra judar på en stor arena och Sarahs panik växer. Det som bara skulle ta några timmar förvandlas till flera dygn och under tiden väntar hennes bror inlåst i garderoben.

Det är en oerhört spännande och samtidigt smärtsam bok att läsa. De båda delarna är skickligt sammanlänkade och som läsare har man svårt att sluta läsa. Man vill veta hur det går för både Julia och Sarah och följa den röda tråden som knyter dem samman. Det är en page turner utan dess like och även om det är ett tungt ämne är det ändå en relativt lättläst bok. Det är en bok som handlar om vikten av att minnas, att aldrig glömma. Det är en historisk roman när de är som bäst.

Det här är en bok som jag verkligen vill rekommendera vidare. Läs, läs, läs säger jag bara! Men se till att ha gott om tid och ett ostört läge, för du kommer garanterat att ha svårt att släppa boken ifrån dig. Men å andra sidan. Att sova är ju rätt överskattat…

Själförsvar av Igor Ardoris

Förra året kom Igor Ardoris och föreläste för oss pedagoger på min förra skola. Han sa många bra saker som jag antecknade under föreläsningen. När jag sedan i höst fick syn på hans bok i skolbibblan ville jag läsa även för att påminna mig om vad han hade pratat om.

Själförsvar heter boken och det handlar mycket om mental träning. En hel del av det han säger är sådant som T och hans kollega pratar om när de håller sina Hälsoklasser på jobbet. Det är också en av de bitar i livet jag är ruskigt dålig på. Jag är duktig på att se alla bra sidor hos andra människor men hänger upp mig väldigt mycket vid negativa tankar om och kring mig själv. Jag är aldrig nöjd med varken det jag presterar eller hur jag ser ut. Efter att ha läst den här boken blev det ännu tydligare att det här är ett område jag måste jobba vidare med för att må bättre i mig själv.

Jag kan inte gå in på allt han skriver här, men jag har valt ut några saker som jag fastnade för.

  • Man kan jämföra människan med ett träd. Vi ser bara 1/3 av människan, dvs själva trädet, medans 2/3 är dolt för själva synen och finns i rotsystemet.
  • Vägen till andra går inifrån och ut.
  • Många vill hellre utveckla andra än sig själv.
  • Ingenting stagnerar. Antingen förbättras det eller försämras det.
  • Vi har ofta lättare för att säga vad vi inte vill ha än vad vi vill ha.
  • Det är viktigt att formulera för sig själv vad man vill ha och sedan vad man ska göra för att komma dit.
  • Att vara emot något försvagar en. Då fokuserar man på det negativa. Var i stället för något, för det som är positivt.
  • Det spelar ingen roll hur väl vi lyckas i det yttre om vi inte har det i det inre. Prestationen handlar om inifrån och ut.
  • Nuvarande situation + Resurser = Önskat tillstånd
  • En tanke kan jämföras med en ficklampa i ett mörkt rum. Det vi tänker på för stunden är det vi fokuserar på, därför är det viktigt med positiva tankar.

Många av de här korta påståendena antecknade jag under föreläsningen och de kom igen under läsningen av boken också. Det var bra att läsa och bli påmind. För min egen del måste jag lära mig att tänka mer positivt om mig själv, att inte fastna i de negativa tankarna eller bara se felen hos mig själv. T och hans kollega brukar säga att det är bättre att ligga på en 2:a (på en skala om hur hälsosamt man lever) och se mot 10:an, dvs sträva efter att komma dit, än att vara en 10:a och vara vänd mot 2:an. I det sista fallet ser man bara det man inte gör, eller det man gör fel. Man lägger fokus på det negativa. I det första fallet blickar man i stället framåt och strävar mot ett sundare liv och det kan bara bli bättre.  

Även om det ibland var för mycket om idrott och prestationer inom det området gav boken och föreläsningen mig mycket att tänka på. Om man vill läsa mer om det här kan man förutom att läsa boken också gå in på hemsidan där det finns både videosekvenser att titta på och mp3-filer att ladda ner.

Ett år av magiskt tänkande av Joan Didion

Jag började lyssna på den här boken redan sommaren 2008, under mina långpromenader. Jag har svårt för att lyssna på ljudböcker eftersom jag ofta kommer på mig själv att i stället för att lyssna gå och tänka på annat och så måste jag lyssna om samma stycke igen. Den här boken gick dock lättare än normalt, men problemet här var snarare att jag berördes så starkt att jag gick och storgrät när jag lyssnade. Tur att mina promenader var på relativt ödsliga skogsvägar där jag inte mötte många bilar… Att det tog över ett år att lyssna färdigt på boken beror mycket på just att den var så tung. Jag fick ta den i omgångar för att orka.

Boken handlar mycket om sorg, både känslomässigt men också med ren fakta och statistik. Joan Didion berättar mycket öppet om sin makes död och hennes tankar och känslor kring det. Hon ser också tillbaka på deras gemensamma liv och händelser, precis så som man gör när man sörjer en älskad människas bortgång.

Det är vackert, sorgligt och berörande. För min egen del kunde jag känna igen mig så mycket i hennes tankar och känslor och boken berörde mig oerhört starkt. Det är en bok som jag är tacksam över att ha läst (lyssnat på) och som jag varmt kan rekommendera vidare.

Dear John av Nicholas Sparks

När vi var i USA senast var ju Barnes & Noble ett självklart besöksmål. Väl där stövlade jag nästan omedelbart fram till hyllan med Nicholas Sparks böcker eftersom han är en favorit. Jag stod och höll i flera böcker, bl.a. den här, men eftersom jag redan hade en oläst bok hemma av honom valde jag att avstå köp. Men jag hann inte mer än tillbaka till hotellrummet förrän de gjorde reklam på tv:n för en ny film vid namn Dear John  (se trailer här) baserat på… Just det. Boken med samma namn av Nicholas Sparks. Det var ju bara att trava tillbaka till affären och köpa boken. Jag måste ju läsa boken innan jag ser filmen.

Boken både är och inte är en kärlekshistoria. Fokus ligger på John som är den som berättar. Han och hans far har alltid haft ett väldigt annorlunda förhållande och John har haft svårt att hantera deras brist på känslor eller ens kommunikation.  Han är på väg att hamna helt snett i livet men lyckas ta tag i det och skriver in sig i armén. Det leder honom bl.a. till kriget i Irak. När Savannah kommer in i bilden får hon honom att inse varför hans far är som han är, samtidigt som de båda försöker bygga upp sitt förhållande genom breven de skickar mellan Irak och USA. De ser fram emot dagen han ska komma hem igen, men så inträffar 11 september med terrordåden och livet ändras för dem.

Boken har egentligen flera olika handlingar. Det är en kärlekshistoria mellan John och Savannah med all den oro och frustration som en utlandspostering en soldat och hans flickvän kan känna och hur svårt det är att hålla kärleken levande enbart genom brev. En annan story i boken är den mellan John och hans far där hans uppväxt präglas av att ha en far med ett handikapp utan att han är medveten om det. Först när han får kunskap om detta kan han också förstå varför uppväxten var som den var. Den tredje handlingen är betydelsen av 11 september för många. Hur en enstaka händelse kan påverka livet för så många, utan att de egentligen inte var direkt inblandade.

Nicholas Sparks lär väl aldrig vinna något Nobelpris, men jag gillar hans sätt att skriva. Han har en förmåga att få språket att flöda vackert och smått poetiskt samtidigt som det är kärnfullt. Det är en fröjd att läsa hans böcker på engelska och hädanefter ska jag enbart läsa dem på engelska. Han må bli kritiserad för att skriva romantiska böcker och för att ha ytliga karaktärer, men jag kan inte hålla med i kritiken. Jag tycker att han lyckas porträttera kärlek utan att det blir smörigt eller för gulligt och hans karaktärer lyckas alltid nästa sig in under huden på mig. När jag läser hans böcker vet jag att jag kommer att få möta kärlek och ofta väldigt vackra miljöer. Jag får en stund framför mig med skön läsning som alltid lämnar ett spår av feelgood i mig. Att läsa är att njuta för mig och med Nicholas Sparks böcker vet jag att jag kommer att få göra det.

Precis som många andra som har en favoritförfattare vill jag nästan inte rekommendera någon annan att läsa hans böcker. Men samtidigt vill jag ju att fler ska få njuta av hans böcker. Fast om ni dissar honom får ni mig efter er!

Jag har tidigare recenserat The Notebook och Tron på ett mirakel . Den första boken jag läste av honom var Kärleksbrev som är en helt underbar bok. Många av hans böcker har blivit filmatiserade, med bra resultat i mitt tycke. Mina planer framöver är att läsa The Wedding som jag har här hemma och sedan ska jag definitivt se filmen som tydligen kommer till Sverige i maj. Efter det blir det fler böcker av honom som ska läsas!

Läsutmaning 2010

Inför förra året satte jag inte upp några direkta läsmål. Året innan hade jag fokuserat mycket på att bredda min läsning eftersom det blev alldeles för mycket litteratur från USA och Storbritannien. I år var väl tanken att fortsätta med det, men i stället hamnade fokus på ungdomslitteratur eftersom jag läste böcker inför mitt litteraturprojekt i höstas. Eftersom jag inte längre är lärare behöver jag inte heller läsa böcker ”i tjänsten” och 2010 kommer att bli första året då jag helt och hållet kan fokusera på min egen läsning. Spännande men otroligt annorlunda. Jag kommer att fortsätta läsa ungdosmlitteratur ändå tror jag eftersom jag är så inne på den läsningen och har skaffat många favoriter inom genren. Men. I år känner jag att en läsutmaning är på sin plats.

Jag har funderat fram och tillbaka om jag ska ange ett visst antal böcker jag ska läsa inom varje kategori, eller bara att jag ska fokusera på en viss kategori. Om jag inte anger antal kanske det bara blir en enstaka bok och det blir ju inte så mätbart heller. Därför har jag valt att ange en siffra som jag i alla fall ska sikta mot.

  • 5 nobelpristagare
  • 5 från nya länder
  • 7 på engelska
  • 2 på spanska
  • Läsa för min egen skull!

Det sista målet är egentligen det viktigaste. I det målet tänker jag också läsa böcker som utvecklar mig på något sätt, dvs. böcker inom kost, träning och wellness. Eftersom jag ska jobba inom detta område vill jag också lära mig (ännu) mer om det.

Om jag bara får upp mina böcker ur kartongerna ska jag också fortsätta min utmaning Böcker A-Ö samt också hänga på andras utmaningar. Det är bara så jädrans krångligt när jag ska försöka plocka böcker ur minnet och inte har möjlighet att stå framför bokhyllan och fundera. Det får väl bli ytterligare ett mål inför 2010: att köpa bokhyllor till lillstugan och få upp alla böcker från flyttlådorna!

Den förlorade symbolen av Dan Brown

Den här boken köpte T:s kollega på Landvetter och slukade under resan till USA. Han var helt exalterad över boken och det smittade förstås av sig på oss andra. Jag var ju bara tvungen att läsa den också!

Här får vi återigen stifta bekantskap med Robert Langdon, fast denna gång utspelas händelserna i Washington. Langdons kunskaper sätts på hårt test när de behövs för att rädda hans kidnappade vän. Precis som i Da Vinci koden är det fullt av symbolism, cliffhangers och oväntade twists.

Jag tror att man måste vara lite insatt i själva ämnet för att till fullo förstå storheten i den här boken. Visst är det mycket om frimurarna i den här boken, men för min del ser jag lite bortom det och fastnar i den lite djupare innebörden. Idag är vetenskapen väldigt centrerad till att vara just vetenskap. Allt ska gå att bevisas vetenskapligt och finns det inte vetenskapliga metoder att bevisa med så är det heller inte tillförlitligt. I den här boken är den kidnappades syster en mycket intressant vetenskapsman. Hon studerar nämligen sådant som inte går att vetenskapligt bevisa, på ett vetenskapligt sätt. Förvirrande? Nej, inte egentligen. Bara oerhört intressant. Hon försöker bl.a. mäta tankens kraft att påverka. Det som kan kallas noetik. Jag tycker personligen att det är oerhört intressant eftersom jag tycker att vi missar en stor del av människans kraft och storhet i dagens vetenskap. Vi går längre och längre bort från det som egentligen är det naturliga och som nu anses konstigt och ”flummigt”. Men dessa funderingar skulle egentligen kunna rymmas i ett eget inlägg, eller flera…

Jag har läst många recensioner där man inte alls tyckte om den här boken och i ingen av de recensionerna står det nämnt något om just det jag fann så intressant i boken. Själv slukade jag boken och blev helt överväldigad av alla tankar den väckte. Det blev så mycket mer än bara en skönlitterär bok. För mig visar Dan Brown sin genialiska förmåga att väva in ett så stort ämne i en helt vanlig spänningsroman. Jag älskar den här boken och jag vill rekommendera den vidare. Men. Läs den med öpnna ögon och ta in mer av innebörden den faktiskt ger. Om man gör det kan man kanske tom lära sig något av den här boken. Det är ju inte fy skam.

Rädda Felix av Helena Richardson

Det här är ytterligare en bok som jag köpte på årets bokmässa. Jag köpte den av en enda anledning: att jag ville läsa en boats av samma story som Allt för min syster av Jodi Picoult, en bok vars filmatisering jag såg på flyget till USA. Boken är enormt intressant och läsvärd, filmen bara sådär. Men nu fanns det alltså en bok inom samma ämne som var helt sann och det ville jag läsa.

Och vad ska man säga? Familjen har tydligen varit med en massa i både tidningar och tv, men jag har nästan helt misst debatten. Jag tror jag har läst en enda artikel om dem. Jag är inte dugg insatt i problematiken hon skriver om och jag har ingen åsikt om det är rätt eller fel att skapa ett syskon för att rädda livet på sitt barn. Boken fick mig inte att tycka annorlunda.

Det är svårt att recensera en sådan här bok. Men det är ju trots allt en bok och den är till för att läsas. Det är ju inte deras liv man ska recensera, utan hur hon väljer att visa det i boken. Tyvärr är det här inte en bok som fångar mig alls. Jag vet inte vad jag hade förväntat mig av boken, men jag trodde nog att den skulle vara mer personlig. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är med boken som jag inte gillar, men det är något med tonen och sättet hon uttrycker sig. Det är ingen bok jag kan rekommenderar vidare helt enkelt.