Författararkiv: *Malin*

Maten som skyddar – mot cancer av Kerstin Hultén

Publicerad den av
1

DSC_6090_redigerad-1Jag har sett den här boken: Maten som skyddar mot cancer, i mina bokklubbars tidningar och varit lite nyfiken på den, men inte beställt den ändå. En del sådana här böcker lever inte upp till förväntningarna och gör mig bara besviken. Jag vill ha en seriös, lärorik bok och jag ville gärna bläddra i den innan jag visste om den var något att ha. På bokmässan dök det tillfället upp och jag blev helt salig när jag stod där och bläddrade för den var allt jag kunde önska och lite till!

Jag började läsa redan i bilen hem och jag läste högt för T flera gånger. Det är otroligt roligt att diskutera sådant här med T eftersom hans utbildning som kiropraktor gör att han är extremt kunnig i ämnet. Att ta hand om sin kropp på bästa möjliga vis är verkligen hans grej och det är få människor som har lärt mig så mycket i ämnet som han. Det är roligt med någon som för en gångs skull får lära mig i ämnet och inte tvärtom.

Boken är oerhört lärorik och hon går igenom olika grupper av livsmedel och deras positiva egenskaper. Det är skrivet helt utan pekpinnar, på ett informativt men ändå lättsamt språk. Det är en bok som jag kommer att gå tillbaka och läsa om och om igen. Är man det minsta intresserad av kropp och hälsa är det här rätt bok att läsa! Den handlar om så mycket mer än att ”bara” skydda mot cancer och det är väl därför just ”mot cancer” står i mindre stil under huvudtiteln. I slutet av boken finns också några recept, mest för att visa hur man kan komponera ihop en måltid och få i sig allt kroppen behöver.

Det här är min nya bibel här hemma. Det är definitivt den bästa bok jag har införskaffat i år. Läs, läs, läs uppmanar jag!

New Moon av Stephenie Meyer

Publicerad den av
2

new moonJag har nu äntligen läst ut New Moon efter att ha haft en omläsning av den på engelska. Jag läste ju den på svenska förra året men bestämde mig för att läsa om de första böckerna  igen. Dels ville jag läsa dem på engelska för att få språket och dels ville jag läsa alla fyra delarna i rad för att få större sammanhang. Det har tagit tid att läsa den dock, eftersom jag läser på tåget och inte hinner så långt min korta tågsträcka. På kvällarna har jag varit så sjukt trött efter jobbet att läsning inte direkt varit prio ett, och definitivt inte läsning på engelska.

Jag tycker att det är rätt stor skillnad på att läsa böckerna på engelska. På engelska känns böckerna mer mustiga och djupa, medans svenskan gör dem glättigare och lite mer ”barnsliga”. Det är ju ungdomsböcker, men det roliga är att det fanns massor av ord som jag aldrig tidigare hört… Jag är van att läsa på engelska och jag brukar få agera ordbok åt många, men här stötte jag helt plötsligt på en hel drös okända ord. Spännande och knäckande på samma gång. Jag funderar på om det är mer ungdomligt språk, kanske slang? I vilket fall blev det en lärorik läsning för min del. 

Jag har redan påbörjat trean nu och jag ser även fram emot att se New Moon på bio senare i höst, tror den kommer i november? När jag började läsa serien förra året hade inte en enda elev på skolan ens hört talas om dem men under det här läsåret har de varit konstant utlånade på skolbibblan. ”Alla” läser dem och pratar om dem. Nu har ju eleverna dessutom läst även de två sista delarna så jag måste speeda upp min läsning. En av mina nior skriver just nu en bokrecension där hon ska analysera och jämföra alla fyra böckerna så nu måste jag bara hinna läsa de två sista innan jag läser hennes recension. Men jag har varnat henne för att avslöja för mycket av handlingen…

Bokmässan 2009

Publicerad den av
Svara

Jag vet, det känns som evigheter sen det var bokmässa nu. Jag ligger lite efter med mitt skrivande här…

Det började strula när vi kom in i Götet. Bilar i mängder och därmed lååånga bilköer. Eftersom varken T eller jag har bensinkort kunde vi inte parkera på en vanlig j*a parkering. Vi hade inte den mängd mynt som krävdes för att stå flera timmar. *suck* Till slut hittade vi i alla fall ett parkeringshus lite längre bort där det fanns lediga platser. Vi hade ju fortfarade inte tillräckligt med mynt, men vi lade i allt vi hade och tänkte att vi skulle gå tillbaka senare för att lägga i mer (vilket vi helt glömde men som tur var fick vi inga böter…). Vi kom därför rätt sent in på mässan och jag missade några författare som jag hade velat lyssna på under fm.

Väl inne på bokmässan sa jag till T att vi skulle börja med Adlibris så att vi fick shoppat det vi ville först och sedan kunde gå runt och bara titta. Men! Adlibris var ju inte där i år!!! Ve och fasa! Deras jättemonter med härliga bokbord fanns icke att hitta någonstans. Lite trumpna siktade vi då in oss på Månpocket och Piratförlaget där vi köpte pocketar. Tyvärr hade de mest deckare så det blev T som handlade mest.

DSC_6078_redigerad-1

Nåja, en hel del böcker skrapade vi i alla fall ihop! Det roliga var att när vi kom hem upptäckte jag till min stora fasa att T hade köpt fler böcker än vad jag hade gjort! Hmmm… Vad berodde det på tro? Jag köpte å andra sidan en jättehög tidningar som jag fortfarande plöjer här hemma.

DSC_6083_redigerad-1

Ni ser ju. Vänstra högen är min och den högra är T:s.

DSC_6086_redigerad-1

Och så några bokmärken då också, eftersom det aldrig verkar finnas några lediga bokmärken här hemma när jag väl behöver dem.

Årets besvikelser var alltså att Adlibris inte var där samt att jag inte hittade montern där man brukar kunna hitta billiga inbundna böcker. Jag var nöjd med mina inköp och jag var nöjd med själva dagen i stort. Jag menar, en mässa helt full av böcker kan ju inte vara heeelt dåligt!

Nästa år är vi på plats igen! Hur kan man låta bli liksom?

Litteraturprojektet

Publicerad den av
Svara

I somras började jag ju förbereda inför höstens litteraturprojekt med mina nior. Det är i full gång just nu. Eleverna fick välja mellan Tusen gånger starkare och Solar Plexus. De flesta valde faktiskt den förstnämnda, trots att jag varnade för att introt är segt och kan kräva lite vilja för att ta sig igenom. Jag tänkte att det är lika bra att lägga upp korten på bordet direkt för att inte lura dem.

De har hunnit en bit i boken nu och många har gnölat om att den är seg  och tråkig och att de är trötta på Saga redan innan hon ens har kommit till klassen. Precis så som jag upplevde den. Men. I måndags kollade jag återigen hur läsningen går och vad deras tankar är och då kom den första positiva kommentaren från en av tjejerna i klassen. När jag frågade hur långt de har kommit i boken och om Saga har anlänt än svarade hon argt: Jaaa, och nu börjar jag bli arg! Jag blir arg på lärarna i boken, ååååh morrade hon nästan. Härligt, tänkte jag. Nu börjar det hända grejer!

Det ska bli mycket spännande att se vad de skriver i sina läsloggar och vilka citat de väljer att diskutera muntligt i gruppen sen.  Det ser jag fram emot!

47 dagar

Publicerad den av
2

Nu har jag bara 47 arbetsdagar kvar på skolan. Det har spridit sig bland eleverna att jag ska sluta och igår möttes jag av arga spanskåttor som tänkte strejka i vår. Jag kan förstå att de är oroliga för alla människor är mer eller mindre oroliga inför nyheter och det okända. De vill ha trygghet och veta vad som väntar och just nu är det ju ingen som vet vem som tar över efter mig nästa år. Men jag försöker lugna dem och säga att allt kommer att bli bra. För det tror jag verkligen. Varför skulle jag gå omkring och tänka att jag är oersättlig? Jag sa till dem igår att de ju t.o.m kan få en ännu bättre lärare, någon som de tycker ännu mer om. Tänk om ni t.o.m får en riktig spanjor till lärare? Åh vad coolt tyckte eleverna och sedan glömde de helt bort att gnälla vidare på mig.

I måndags tömde jag faktiskt 5 pärmar också. Det kändes skönt. Jag behöver börja tömma för att långsamt fasa ut allt, börja avsluta och stänga av sinnet. Jag ska ge järnet hela terminen ut, utåt sett, men mitt inre måste börja stänga ner. Jag vet att jag kommer att gråta floder på julavslutningen för hur det än är jobbar jag ju med människor som jag tycker väldigt mycket om. Det kommer att bli känslosamt att ta farväl av alla. Men jag har lovat alla mina spanskklasser att vi ska ha en egen liten avslutning. Det kan nog vara bra för alla parter. Säga farväl och sedan ta nya tag.

Men gud vad jag längtar till mitt nya jobb nu. Det ska bli så spännande med en massa nya utmaningar! 😀

Tankar

Publicerad den av
3

På min promenad idag kändes verkligen höstens ankomst. Det blåste riktigt ordentligt och det flög löv från träden. Regnet duggade ner och det var regnjacka som gällde idag, både pga regnet och blåsten.

Men jag gillar att gå i regn. Så länge det bara är någorlunda varmt är det riktigt skönt och uppfriskande att gå i regn. Och idag kändes det extra skönt att gå en runda, med mp3:n inpluggad i öronen och att få rensa tankarna. Jag är inne i en stor process just nu och tankarna har malt i huvudet de senaste dagarna. Jag hoppas att jag har fattat rätt beslut. Det känns så i hjärtat i alla fall. Två av de viktigaste människorna har fått veta mitt beslut och båda har tagit det precis så som jag hoppades. Det känns skönt. Om några dagar kan jag lossa på tystheten och vara öppen med beslutet. Så skönt det ska bli. Om jag är lite förvirrad här på bloggen beror det just på detta. Jag har bara en enda sak i huvudet just nu och det är det enda jag egentligen vill skriva om nu, för att lätta tankarna. Men. Jag måste vänta några dagar till.

Imorgon och på torsdag ska jag promenera och träna en massa efter jobbet. Jag är tillbaka här på fredag igen, eller kanske på söndag. På lördag är det ju bokmässa som gäller!

Ha det bra så länge!

Hungerspelen av Suzanne Collins

Publicerad den av
1

hungerspelenPrecis innan sommarlovet tog sin början, slukade min mentorsklass den här boken. Den vandrade från elev till elev och jag fick aldrig chansen att själv lägga vantarna på den. Jag var sååå frustrerad. Det första jag gjorde i höst var alltså att hugga den och sträckläsa den på tåget. Klart man blir nyfiken på en bok som ungarna sitter så försjunkna i!

Boken utspelas i ett framtiden där nationen är indelad i olika distrikt. Nöden är stor och maten räcker knappt. För att få mer mat kan man köpa ”lotter” då man i utbyte för mat får sitt namn uppskrivet på en lott. Dessa lotter dras sedan en gång varje år till de s.k. hungerspelen. Två spelare från varje distrikt deltar. Allt direktsänds med hjälp av kameror som finns utplacerade överallt på banan. Det finns bara en vinnare – den som överlever. I boken följer vi Katniss från distrikt tolv, hur hennes liv är före spelen och vad som händer under själva spelen.

Jag kan verkligen förstå mina elevers fascination inför den här boken. Karaktärerna i boken är ju i deras ålder, men liven de lever går inte att jämföra. De ser ju själva dokusåpor i mängder på tv och i den här boken ställs fenomenet verkligen på sin spets. Det är grymt och det är många gånger väldigt rått. Boken har beskrivits som en blandning mellan Expedition Robinson och Flugornas herre och jag kan bara hålla med.

Jag kunde inte heller låta bli att tycka att det var en grymt spännande bok och den sista delen satt jag och bara läste och läste och läste. Jag kunde inte lägga ifrån mig den förrän jag fick veta slutet. Jag förstår varför mina elever var så uppslukade av den i våras.

Del 2 Fatta eld utkommer 1 oktober och den hamnar direkt på min att-läsa-lista.

Bonnier Carlsen har dessutom en skrivartävling för högstadieelever angående den här boken, vilket jag har tipsat mina elever om. Hur skulle du överleva Hungerspelen? undrar de. Kolla här om du är intresserad!

Lyckan, kärleken och meningen med livet av Elizabeth Gilbert

Publicerad den av
2

lyckankärlekenDet är ett bra tag sen nu då jag såg ett Oprah-avsnitt där Elizabeth Gilbert var med och berättade om sin bok. Det var ett väldigt intressant program och jag blev jättesugen på att läsa boken. Ofta är det, tycker jag, roligare att läsa en bok som man redan har lite bakgrund till. Jag hade i alla fall rätt höga förväntningar på den här boken när jag började läsa.

Jag ligger lite efter med mina bokrecensioner, för den här boken läste jag i somras. Vi får väl se hur mycket jag kommer ihåg…

Boken handlar om hur hon bestämmer sig för att bryta upp från sitt äktenskap, ta sig ur sin depression och ta ett år för att finna sig själv och meningen med livet. Hon ska resa till Italien, Indonesien och Indien och allt ska så småningom bli en bok. Som läsare får vi följa hennes resa till de tre länderna och hennes upplevelser och tankar under tiden. Det är en slags biografi, fast över ett enda år i hennes liv.

Som sagt, förväntningarna var rätt höga inför den här boken, kanske för höga. Jag kan inte påstå att jag har lärt mig något nytt av den här boken, eller fått några nya djupare insikter om livet. Hon kommer inte på några hemliga knep eller kunskaper under hennes resa. Mycket är rena självklarheter. Men mycket av det hon säger är så klart tänkvärt och tål att upprepas om och om igen. Boken är mer en trevlig bok att läsa och ta del av, men nu i efterhand kommer jag inte ihåg så mycket av boken om jag ska vara ärlig. Den lämnade inte efter sig några djupare intryck.

Språket i boken får det ibland att krypa i mig. Hon lämnar små klämkäcka kommentarer där hon talar till mig som läsare och jag tycker snarare att det förstör stämningen i boken. Det känns bara jobbigt och irriterande. Hon försöker blanda lite djupare tankar med ett hurtigt, klämkäckt språk men för mig blir det en stilkrock. Det känns mest oseriöst och det blir svårt att ta hennes insikter på allvar när det läggs fram med en massa ironi. Eller så är det just det som är syftet med boken. Det funkar i alla fall inte alls för min del.

Jag har läst bättre böcker i ämnet  och därför är det ingen bok jag skulle rekommendera vidare. Kanske hade jag helt enkelt för höga förväntningar. För min del gav Oprah-avsnittet mer än boken i sig.

Min typ brorsa av Johanna Lindbäck

Publicerad den av
Svara

mintypMen åh… Nu har jag läst alla Johanna Lindbäcks böcker. Vad ska jag läsa nurå?

Boken handlar om Nina och Daniel, två tonåringar vars föräldrar blivit kära i varandra. Daniel, hans brorsa Wille och deras pappa flyttar ner till Nina och hennes mamma i Umeå. Där ska de tillsammans bygga upp sitt nya liv. Nina och Daniel är lika gamla och ska båda två börja på Natur, i samma klass dessutom. Men det där med att vara låtsassyskon är inte så himla lätt, för hur ska man egentligen vara mot varandra när man inte är syskon men är det ändå? Och vad gör man om man märker att man egentligen tycker lite för bra om sitt nya låtsassykon?

Det mest briljanta med den här boken är det som inte sägs. Daniel och Nina turas om att berätta i boken och som läsare får man dessutom följa deras tankar. Vad de säger till varandra är ofta en helt annan sak än vad de faktiskt tänker inombords och om de bara hade sagt allt det de också tänkte skulle allt ha varit så mycket enklare för dem båda.

Precis som med hennes två andra böcker En liten chock och Tänk om det där är jag är det här bra, bra, bra! Nu är min uppmaning till er att läsa någon (=alla) av Johanna Lindbäcks böcker! Behållningen är lika stor även om du råkar vara lite äldre än målgruppen. Så – läs nu!

Läsning på gång!

Publicerad den av
2

mintypJapp, igår låg det en bok i mitt fack, från skolans litteraturpedagog: Min typ brorsa av Johanna Lindbäck. Halva är redan läst och resten läser jag ut imorgon. Precis lika bra som de andra två, än så länge. Åh vad härligt det är med sträckläsningsböcker!

True blood

Publicerad den av
2

Någon som har börjat titta på serien True Blood? T och jag har börjat titta på den i efterhand, tack vare svt play där den ligger ute i efterhand. Den verkar vara grymt bra! Och jag ääälskar deras härliga sydstatsdialekt. Vi har än så länge bara sett första avsnittet och vi måste hinna se del 2 innan det tas bort.

Snacka om vampyrfeber överallt! Me like!

Tänk om det där är jag av Johanna Lindbäck

Publicerad den av
4

tänkJag älskade Johanna Lindbäcks första bok En liten chock.  När jag hamnade i anti-läs-koma förra året var det hennes andra bok Min typ brorsa som jag försökte bota min hemska åkomma med. Tyvärr lyckades inte ens den få upp mig, så jag läste bara en del av början. Men jag ska göra en omläsning så fort boken kommit tillbaka in i biblioteket. Den är garanterat lika bra som de övriga.

Tänk om det där är jag handlar om Agnes vars familj har bestämt sig för att lämna Stockholm för Umeå. Agnes första år på gymnasiet blev en total flopp, för att uttrycka det milt. Hon blev utfrusen i sin klass och hade inga kompisar. Inför flytten till Umeå gör hon upp en lista på hur hon ska vara och vad hon ska göra för att det inte ska bli fel på den nya skolan. Allt hon vill är att få en ny chans, en chans att få vara precis som alla andra. Få vara med och slippa sitta hemma ensam varje helg och varje kväll och låtsas inför föräldrarna att hon gör det för att de har så himla mycket att plugga i skolan.

Precis som första boken är språket och dialogen helt underbar. Jag tycker fortfarande att Johanna Lindbäck och Johanna Thydell har stora likheter just där. Och det menar jag positivt för jag älskar deras sätt att skriva. Språket är som rinnande vatten som flyter på så lätt och naturligt.

Jag sträckläste boken härom kvällen och det var så härligt att läsa en ungdomsbok som inte är nattsvart. För även om boken handlar om ett tungt ämne skildras det positivt och hoppfullt, för Agnes får ju faktiskt en ny chans i livet. Och det bästa av allt är att hon får klarhet i att det var hennes gamla klasskompisar det var fel på, inte henne. Många ungdomsböcker är så mörka och tunga och man mår bara dåligt av att läsa dem, men här är äntligen en bok som lyfter sinnet och ger något positivt till läsaren. Stort plus i kanten för det.

Vad kan jag säga mer? Jag älskade den här boken och lade ifrån mig den med ett leende på läpparna och en härlig känsla inombords. Det är en bok som definitivt kan användas som diskussionsunderlag i klassrummet, men den här gången ville jag bara läsa en bok för min egen skull.

Läs den! är min rekommendation. Nu ska jag bara vänta på att Min typ brorsa blir återlämnad på skolbibblan så att jag kan läsa även den.

Om fyra veckor…

Publicerad den av
4

…åker vi till Atlanta. Och jag har redan börjat fundera på vad jag ska ha med mig. Inte packningen alltså. Böcker menar jag ju. Att läsa på planet dit och hem, samt på lediga stunder däremellan. T ska ju iväg på föreläsningar och annat och visst följer även jag ibland med på hans schema, men vi ”fruar” som följer med får ju ändå mer ledig tid än T och hans kollega. Så vad ska man packa med att läsa? Hmm… Jag har en massa böcker (som vanligt då…) som ligger här hemma och bara väntar på att bli upplockade ur högen, men det är ju skillnad på böcker och böcker försöker jag förklara för T. Böckerna som jag har hemma är ju inköpta att läsas hemma med omnejd. När man åker på resa måste man ju liksom specialbeställa böcker enbart för just resan. Han förstår inte alls vad jag menar.

Ska jag läsa tredje Stieg Larsson-boken kanske? Det ska ju helst vara en spännande bok. Sorglig går bort. Jag vill inte sitta och storböla på planet.

Måste fundera lite till. Tips någon?

Munken som sålde sin Ferrari av Robin Sharma

Publicerad den av
Svara

munkenT tyckte att jag läste alldeles för många böcker som hade negativ klang. Böcker som man gråter till eller efter sätter ju också spår i sinnet och för många sådana på samma gång blir inte bra. Därför satte han den här boken i händerna på mig efter att han precis själv hade läst den.

Storyn i boken är irriterande töntig: en stjärnadvokat blir sjuk av för mycket arbete och stress, tar time out och åker iväg på resa för att hitta sig själv. När han kommer tillbaka söker han upp sin kollega och vän för att lära ut vad han har lärt sig nu när hela hans liv och tänkande har förändrats. Boken bygger på dessa båda mäns samtal emellan och den visdom den äldre av dem vill förmedla vidare.

Om man lyckas koppla bort den delen av boken och i stället väljer att fokusera på budskapet som den äldre mannen vill förmedla blir hela boken så mycket bättre. Många saker är självklara och det är väl inga större nyheter som förmedlas, men jag tycker ändå att det är bok som faktiskt ger något. Att tvingas tänka till om sitt eget liv och sina handlingar och tankar är nyttigt. För min egen del är det här med att leva i nuet något som jag försöker tänka på och jobba med. Ofta har jag svårt att verkligen vara i nuet. När jag är ute och går blir det lätt att jag tänker på kommande projekt eller vad som har hänt under dagen, i stället för att njuta av själva promenaden, känna lukterna och fokusera på allt det vackra som finns runt omkring mig. Jag är jättedålig på det och det  är något som jag försöker jobba med att bli bättre på.

En annan sak jag tog till mig av boken är tankens kraft. Om man tänker negativa tankar om sig själv blir de till en verklighet. Du blir vad du tänker – och du blir vad du säger till dig själv. Om jag tänker att jag är trött blir jag också det. Tankarna styr hur man mår. Jag försöker vara snällare mot mig själv i mina tankar och tänka mer positivt om mig själv. Det kan vara att hitta positiva saker man har gjort under dagen och fokusera på dem i stället för att gräma sig över det som gick fel. Det är lätt att grotta ner sig i negativa tankar.

Det finns mycket att fundera över och ta till sig i den här boken och det är en bok man kan läsa lite ur då och då för att påminna sig själv. Det är ingen bok man sträckläser utan man får läsa lite, tänka, smälta det, och sedan läsa lite till.

Det här är en bok som rekommderas om man vill tänka över ekorrhjulet som man lätt fastnar i.