Norrtullsligan av Elin Wägner

I tisdags träffades vi digitalt i bokcirkeln där vi läser klassiker. Jag har kämpat med våra två senaste böcker, och funderat över om det är mig eller böckerna det är fel på? Jag har läst litteraturvetenskap på både svenska och engelska och därmed diskuterat och analyserat en stor mängd klassiker. Det var dock ett tag sedan, och kanske har jag blivit en lite för bekväm läsare nu när jag mest sysslar med njutläsning. Jag vet inte, men de senaste böckerna har fått mig att känna mig osmart och jag avskyr den känslan.

Nu var vi dock rörande överens om att vi inte gillade den här boken. Vi försökte se den ur den tidens perspektiv, men det var svårt och hjälpte ändå inte för att hitta något positivt kring boken. Vi skulle haft vårt samtal innan bokmässan och jag hade nästan helt glömt bort bokens karaktärer och innehåll när det nu var dags att diskutera den. Inget i boken fastnade hos mig. Den var bara tråkig, även om det tar emot att säga. Och jag gillar inte omslaget heller som jag inte alls förstår mig på? 😅

Nja, den här boken funkade inte alls för mig. Jag håller tummarna för att vår nästa bok ska ge en mer positiv känsla.