Timråmorden av Susanne Fellbrink och Lotta Luxenburg

Det här är första delen i serien ”Högsta ligan”. Författarna har tidigare gett ut flera deckare under eget namn, men har nu slagit sig samman för denna serie. Jag har läst flera av Susanne Fellbrinks böcker men Lotta Luxenburg är en ny bekantskap för mig. 

Boken inleds med en prolog där vi får följa en kvinna som hamnar i knipa. Sedan hoppar vi framåt några år där vi lär känna grannarna Åsa och Bianca, två personer som förmodligen aldrig hade umgåtts om det inte vore för det som hittas i Åsas trädgård. När Biancas hund smiter in i Åsas trädgård och gräver upp en av hennes rabatter kommer en kropp fram. Gemensamt tar de ett beslut som kommer att få oanande konsekvenser och som tvingar dem att agera tillsammans. 

Förutom Åsa och Bianca får vi följa flera andras perspektiv i detta som kommer att involvera och engagera både polis och brottslingar. Det är korta kapitel med bra driv, precis som en bra spänningsroman bör vara.

Jag har sett många positiva omdömen om den här boken och den verkar falla väl ut hos deckarfantaster. Nu är ju jag en lite motvillig läsare av deckare – när det gäller vissa ämnen och innehåll vill jag tillägga. Tyvärr innehåller denna ett av de ämnen jag inte vill läsa om vilket gjorde att läsningen påverkades negativt. Jag kan inte slå ifrån mig det, det sätter sig liksom i mig. 

Gillar du deckare med bra driv och där man inte bara följer poliser i utredningen, då är detta en bok för dig. En deckare med dolda hemligheter, beslut som får negativa konsekvenser och med två relaterbara kvinnliga huvudpersoner. 

Faller som stjärnor av Alice Vånner

Jag skulle önska att Alice Vånner kunde ge ut flera böcker om året så att det alltid finns något att läsa av henne. För även om titeln på den här boken innehåller ordet stjärnor är det hon som är en stjärna. För som hon kan skriva! Jag både ville plöja boken och läsa så sakta det bara gick för att få njutläsningen att räcka länge.

Jag lyssnade på Alice Vånner i ett samtal på bokmässan där hon bl.a. pratade om att kunna leka med språket, och det är något jag verkligen älskar. Jag har alltid varit svag för just det, när författare använder språket på ett personligt sätt genom att både skapa helt nya ord men också att införliva språket som en del av handlingen. Hon är en sann mästare på det, och även om handlingen i boken bjuder på sträckläsning är det språket som verkligen får mig på fall. Det är personligt, inbjudande och med en stor portion humor.

Jag älskade hennes förra bok ”Otur i turen” och jag älskar denna lika mycket. Det var så härligt att få hänga med Kitty och Petter, följa med dem till Grekland, deras resa från friends-to-lovers och deras fantastiska konversationer. Jag ville hoppa in i boken och få hänga med dem.

Det här är romcom när det är som absolut bäst. Kärlek och vänskap, humor och svärta, roliga situationer blandat med allvar. Det finns nog inget jag saknade i den här boken.

Vill varmt rekommendera både denna och förra boken. Huvudpersonerna i den här boken är bikaraktärer i den förra så för absolut bästa upplevelse tycker jag att man ska läsa dem i rätt ordning, även om det egentligen inte behövs.