Vilken fantastisk läsupplevelse den här boken bjöd på. Jag har längtat så efter att läsa den här typen av bok och nu känner jag mig alldeles lycklig att äntligen ha hittat en. 🥰

Jag älskar berättelser där djur och natur har en central roll och här är det verkligen så. En avlägsen ö, en fyr och en kvinna som räddar fåglar som är insnärjda i taggtråd, som skadat vingen eller som fått en metkrok i halsen. Tamara är uppvuxen på denna avlägsna plats och vill egentligen inte delta i den övriga världen. Hon blev mobbad i skolan och när hennes mamma en natt dog ute på havet har hon hela tiden känt sig uttittad av kustborna. Hennes far jobbar borta en stor del av tiden, men så en dag tar han med sig Roman hem. Ett band växer fram mellan Tamara och Roman, något ingen av dem kan motstå. Men kan Roman tänka sig att leva på en så avlägsen plats?

Jag växlade mellan att läsa och lyssna och den är så oerhört fint inläst. Det är en varm och känslosam berättelse som rymmer så oerhört mycket sorg, om en familj där denna plats har varit både en förbannelse och en välsignelse. En plats som trollbinder och tar på samma gång.

Jag blev så oerhört fascinerad av denna plats, Örskär, att jag nu är sugen på att åka dit. Miljöbeskrivningarna är både fantastiska och lite skrämmande på samma gång. Att vara där när stormen viner, eller när vintern slår till – det är inget som lockar.

Det här är precis min typ av bok – kärlek, djur, natur och med stort fokus på relationer och livsöden. Jag har njutläst från början till slut.