Ovännen av Moa Herngren

Publicerad den av
2

Mästaren Moa Herngren har gjort det igen. Hon har ännu en gång fått mig att vrida på perspektiv och se saker från flera håll. Så otroligt intressant och tankeväckande läsning. Jag ville både inhalera boken i ett nafs samt dra ut på njutläsningen så länge det bara gick.

Den här gången handlar det om vänskap och vi möter Karolin och Saga som har varit bästa vänner i trettio år. De har alltid funnits i varandras liv och Saga är gudmor till Karolins dotter. Jag tänker inte gå in på handlingen mer än så, men har man läst tidigare böcker vet man att man först får den enas perspektiv och tror stenhårt på det, för att sedan få sina föreställningar om rätt och fel helt omkullkastade när den andres perspektiv presenteras. I det här fallet är det Karolins perspektiv som inleder boken och när det är dags att följa Saga kan jag verkligen inte förstå hur Moa Herngren ska lyckas omvända mig. Men det gör hon! Självklart gör hon det och jag sitter återigen med skämskudden över att jag litade så blint på Karolins perspektiv.

Jag fick chansen att träffa Moa Herngren i går och hon berättade att när hon skrev första boken Svärmodern var hon medveten om att hon ju bröt mot regeln att lura läsaren. Att få läsaren investerad i och tycka om en karaktär för att sedan omkullkasta detta och få oss att ompröva dessa känslor till det motsatta. Och skulle det funka att göra samma sak även i kommande böcker när vi läsare har fattat upplägget? Svaret blir så klart ett rungande ja, för även om man VET redan från början att första karaktärens perspektiv kommer att visas vara opålitligt, är man som läsare så nyfiken på hur och när man kommer att förstå hur det egentligen ligger till.

Jag älskar hela Perspektivsviten och tänker också att detta är så viktig och tänkvärd läsning, för det är ju likadant i verkligheten. Hur vi ser på saker skiljer sig åt och en enda människa har inte det enda och sanna perspektivet.

Missa inte att läsa dessa böcker! De kan läsas i vilken ordning som helst för det är olika karaktärer i alla böcker.

Inget stoppar Yllans systrar av Malin Sturesson

Publicerad den av
Svara

Historiska romaner med fokus på kvinnohistoria är verkligen en favorit hos mig. Jag tyckte väldigt mycket om att följa alla karaktärerna i seriens första del, så nu när andra delen släpptes var det bara att kasta sig över den. 

Vi är tillbaka i Kristianstad på Skånska Yllefabriken, Yllan, där det nu vankas strejk. Vi följer karaktärerna både på jobbet i fabriken och utanför, där vänskaper prövas och romantik spirar. Det är något jag verkligen gillar med dessa böcker – att man får följa både svårigheter och det mer lättsamma. För trots att det ibland var väldigt tufft med både ekonomi och livsvillkor fanns det ju självklart stunder av glädje där både vänskap och kärlek fick ta plats. Vardagen må ha sett väldigt annorlunda ut i början av 1900- talet mot nu, men vissa saker har inte förändrats.

Malin Sturesson balanserar den fiktiva underhållande berättelsen med den historiska delen fint. Man lär sig hur det var att leva på den tiden, om strejken, arbetsvillkor m.m. samtidigt som man bjuds på underhållning. Jag är väldigt förtjust i att få lära mig nytt via skönlitteratur.

Vi hade en livesändning i går där Malin berättade att hon nu ska påbörja arbetet med tredje delen och jag ser fram emot att få läsa vidare i serien. Om du vill lyssna på när Malin berättar om boken, skrivandet och researchen bakom finns samtalet kvar att se i efterhand. 

Kan varmt rekommendera båda dessa böcker om du gillar historiska romaner.

Lögner har korta ben av Philip Birk

Publicerad den av
Svara

När Philip Birk kom till ”min” Akademibokhandel för att signera skyndade jag dit för att säga hej och köpa en bok av honom. Boken stod redan på läslistan så det var perfekt timing. Sedan fick jag bekanta mig med trädgårdsmästaren slash trädgårdsdetektiven Viola. 

Vi får följa med Viola till Sardinien och ett nyöppnat hotell, där hon ser fram emot att få njuta av god mat och vin. Och det får hon, men en av gästerna blir mördad, och därefter sätter utredningen igång för att hitta den skyldiga.

Någon av gästerna eller personalen måste vara mördaren och jag tror att jag vid något tillfälle lyckades misstänka varenda en. Är det den mest självklara? Eller den man allra minst misstänker? Jag försökte överlista Philip Birk, men jag lyckades nog inte så bra. 😅

Det här är en pusseldeckare i stil med Agatha Christie. Passar dig som gärna läser lite snällare deckare, med humor, härliga miljöbeskrivningar och en chans att försöka klura ut mördaren innan den avslöjas. 

Den oskyldige rånaren av Jessika Devert och Niclas Christoffer

Publicerad den av
Svara

Den här boken släpptes i tisdags men jag fick förhandsläsa eftersom Jessika Devert och Niclas Christoffer gästade mitt bokevent i lördags. Och vad härliga dessa två människor är! En ljuvlig duo, och deras härliga vänskap och energi smittar verkligen av sig.

Båda två har skrivit flera böcker tidigare, men när de bestämde sig för att skriva tillsammans utgick de från Niclas idé och utkast, därav Löberöd som skådeplats. Där får vi möta kommissarieänkan Wivi som mer eller mindre tvingats sälja huset och flytta in på ett äldreboende. Hon börjar nysta i ett fall, och hon är ingen novis då hon var den som löste flera av sin makes fall. Med list och nyfikenhet lyckas hon hitta ledtrådar som leder henne rätt.

Det här är en mysdeckare, även om jag inte är så förtjust i det ordet. Wivi är en färgstark karaktär som bjuder på både humor och skärpa, även om hennes barn skulle hävda motsatsen. Man blir lite ledsen över hennes familjerelationer men det är tur att barnbarnet kommer in med både kärlek och sunda värderingar.

Jag tror att den här boken kan dela upp läsare i två läger, beroende på om man gillar humorn i den eller inte. Humor kan ju vara väldigt personligt. Testa om du blir nyfiken på en rolig, underhållande och lättsam deckare. Nästa del släpps i början av nästa år.

En hamn för mitt hjärta av Sofia Ymén

Publicerad den av
Svara

Sofia Yméns böcker präglas alltid av varma, äkta karaktärer som man kan relatera till samt miljöbeskrivningar som gör att man vill flytta in i boken. Jag har läst det mesta som hon har skrivit och kan numera känna igen hennes skriv- och berättarstil. Det känns tryggt att plocka upp en av hennes böcker och få omfamnas av hennes värld. 

I den här boken möter vi Astrid som utåt sett har allt man kan önska. När hennes föräldrar firar 40-årig bröllopsdag åker hon dock dit utan sin man. Hon vill inte berätta för någon, men hon misstänker att hennes man ännu en gång är otrogen. Han förnekar och lägger i stället skulden på henne som inte kan gå vidare, som misstänker honom när han är oskyldig. Men i hans jobb finns det egentligen ingen anledning att jobba över, eller på helger, så något pågår. När hon rådfrågar sina föräldrar om hon bör förlåta eller ta döttrarna och gå, får hon ett oväntat svar.

I samma veva stöter hon ihop med Micke, hennes gamla ungdomskärlek. Gamla känslor väcks till liv och Astrid måste verkligen ifrågasätta sitt liv och de val hon står framför. Vad gör man när livet inte blir som man tänkt sig? 

Den här boken bjuder på både glädje och sorg, det lättsamma och det djupa. Här ryms alla känslor och jag kan säga att jag också var arg på vissa karaktärer under läsningen. Den här boken väckte både känslor och tankar. Det här är första delen i en serie och jag ser fram emot att få fortsätta läsa. Boken slutade på ett sätt som gör att man verkligen vill veta mer. 

Okuvliga kvinnors klubb av Kathryn Stockett

Publicerad den av
Svara

Trots sina över 700 sidor är det här en bok man bara vill ha mer av. Karaktärerna, berättelserna, miljön, språket – allt skapar tillsammans en så intressant och givande läsupplevelse. En av årets bästa böcker, utan tvekan.

Boken utspelar sig under 1930-talet i Mississippi. Vi får följa elvaåriga Meg som hamnar på barnhem efter att hennes mamma inte kommer hem. Hon vet inte vad som har hänt mamman och ingen svarar när hon frågar. Barnhemmet är ingen lycklig plats för barnen, särskilt inte för de äldre. Det är bebisar och småbarn som hittar nya familjer. Men så en dag kommer Birdie dit. Hon åker för att hälsa på sin syster som har gift sig rikt och nu hoppas hon på att systern kan ge pengar till henne och mamman som kämpar. Systern gör volontärarbete på barnhemmet och Birdie får hjälpa till med deras redovisning. Under sitt besök lär hon känna Meg, som är utstött och får sitta i ett mörkt och mögligt rum. Samtidigt lär hon känna Charlie, som tagit sig till deras stad för att börja om. Detta blir början på en sammanflätning av dessa tre livsöden. 

Det är många olika livsöden som utspelas i den här boken, och fokus ligger främst på kvinnors historia och utsatthet. Det är många gånger både gripande och förfärande läsning.

I slutordet berättar författaren om sin research och viljan att skildra denna tid och kvinnornas öden på ett korrekt och rättvist sätt. Det här är en roman med grunden i en historisk miljö, där man som läsare får lära sig historia samtidigt som man läser en skönlitterär berättelse. Ett upplägg som jag alltid har varit väldigt förtjust i.

Vill verkligen varmt rekommendera denna storslagna bok! 

Min makes fru av Alice Feeney

Publicerad den av
Svara

Men oj, här kan man verkligen tala om att få hjärnan vriden. Det gäller verkligen att vara med när man läser den här boken, för det är vändningar, opålitliga karaktärer och ett spännande mysterium som ska lösas. Och jag ska ärligt säga att jag inte är helt säker på att jag verkligen fattade allt. Jag lyssnade på boken, och det är en bok som inte går att slölyssna på för då missar man viktiga detaljer. När jag hade lyssnat på hela kände jag att jag hade velat lyssna (eller läsa) en gång till för att snappa upp alla detaljer och ledtrådar jag måste ha missat.

Eden Fox ger sig ut på en löprunda. Hon har nyligen köpt hus och ska ha sin allra första utställning som konstnär. När hon kommer tillbaka efter sin löptur passar dock inte nyckeln i låset och dörren öppnas i stället av en kvinna, som är märkligt lik henne själv. Kvinnan hävdar att hon bor där och att Eden är en inkräktare och Edens man håller med kvinnan. De vidhåller att de är gifta, bor tillsammans i huset och att Eden är okänd för dem. Vad är det egentligen som pågår?

Jag berättar inte mer än så, för det är ju det oväntade som är grejen med den här boken. Egentligen tror jag att detta är en bok som bör läsas, för det är som sagt många vändningar och tidshopp och karaktärer att hålla reda på. Det tog ett tag att komma in i boken och få grunden klar.

Jag har läst ”Daisy Darker” av författaren tidigare, samt sett serien His & Hers och jag kunde känna igen berättarstilen. Även den här boken ska bli serie på Netflix och jag tror att den funkar perfekt för just det.

Som sagt – spännande och oförutsägbar läsning. Och javisst, en hel del kändes kanske lite osannolikt, men det gör mig inte så mycket så länge det är spännande läsning. Det här är en författare jag gärna läser mer av.

Ett år av kärlek av Joanna Bolouri

Publicerad den av
Svara

Ett år av kärlek som visst blev utan kärlek, men låt mig förklara varför. Jag hade egentligen inte ens tänkt läsa den här boken, eftersom tidigare läsning av författaren varit negativ. Men så läste jag så många positiva omdömen om den att jag bestämde mig för att ändå ge den en chans, så det fick bli en andra date med Joanna Bolouri.

När jag skulle kolla på bloggen varför jag inte gillade förra boken kunde jag dock inte hitta någon recension. Jag tror att det helt enkelt var så att jag dnf:ade boken och eftersom jag aldrig skriver om dnf-böcker finns det därför inget att hitta om den. Jag minns dock att jag inte riktigt gillade humorn i den boken och tyvärr blev det samma med även den här boken.

Jag känner mig som en helt humorlös människa när jag läser en bok som alla säger är rolig medan jag inte ens ler under läsningen. Den här bokens humor funkade tyvärr inte alls för mig och jag kämpade rätt mycket med läsningen i början av boken då jag varken föll för humorn eller berättelsen i sig. Berättelsen blev lite bättre en bit in men jag borde nog ha dnf:at även den här boken för den här författaren och jag klickar helt enkelt inte.

Boken har flera jättefina blurbar som skrivits av både författare och bokbloggare så det är tydligt att många andra verkligen gillar Joanna Bolouris sätt att skriva. Hon och jag får däremot gå skilda vägar här och jag kan nog köra med det klassiska ”det är inte du, det är jag”, och verkligen mena det.

Det låter kanske som om jag tyckte att boken var urdålig, men så var det inte. Jag blev nog mest besviken på att jag inte fick den där roliga läsupplevelsen jag hade hoppats på. Jag älskar att få skratta medan jag läser så jag känner mig lite snuvad på just den biten.

    En dag ska vi återvända av Carina Bergfeldt

    Publicerad den av
    Svara

    Vilken hjärtskärande läsning det här var. Jag hade egentligen inte tänkt läsa den här boken, eftersom ämnet kändes som tung läsning. Men så gjorde jag det ändå, och det är jag väldigt tacksam över.

    Jag valde att lyssna och Sarah Dawn Finer är perfekt som inläsare. Hennes mjuka röst bidrog till att de fruktansvärda händelserna i boken på något sätt mildrades. I slutet lät det nästan som om hon också blev berörd, eller så var det bara jag som inbillade mig eftersom jag själv satt där med tårar i ögonen.  

    Carina Bergfeldt har gjort ett fantastiskt arbete med att levandegöra denna grymma del av historien. En del som Sverige bidrog med, och som vi har alldeles för lite vetskap om. Berättelsen är fiktiv men bygger på hennes grundliga research och hon har även använt verkliga namn. 

    Boken handlar om livet på ön Saint-Barthélemy, Sveriges slavkoloni i Västindien. Det är 1790 och juristen Axel Banér skickas dit tillsammans med frun Milda och deras barn. Samtidigt firas bröllop mellan Yaa och Kwame i Ashantiriket när de attackeras och tas till fånga av slavhandlare. De kedjas och tas ombord på skepp som för dem till ön för ett liv som slavar.

    Det är en berättelse med flera fruktansvärda händelser som får hjärtat att krossas över människans ofattbara grymhet. Samtidigt är boken oerhört välskriven och hon gör karaktärerna och miljön så levande. Det är gripande, hjärtskärande och samtidigt lärorik läsning och jag ser fram emot att läsa mer i serien. Vill verkligen varmt rekommendera den här boken! 

    The One Day You Were My Husband av Rosie Walsh

    Publicerad den av
    Svara

    Den här boken har jag läst långsamt och med stor njutning. Det är något med författarens sätt att skriva som jag gillar, en känsla och en stämning hon förmedlar. Hennes förra bok ”För kärleks skull” är en stor favorit och har man läst den kan man känna igen sig även i den här boken. Små pusselbitar som delas ut lite i taget tills hela bilden framträder.

    Boken handlar om Carrie och Johan som gifter sig på en strand i Thailand, efter att ha varit ett par bara en kort tid. Men bara timmar efter bröllopet kommer ett gäng män med dragna vapen och tar med sig Johan. Tolv år senare har Carrie gift om sig och har två små barn. Hon upptäcker av en slump att Johan har tagit sig ut från Thailand och nu bor i Sverige igen. Hon kan inte låta bli att börja luska vidare och frågan hon har levt med i alla år tar nu återigen fart – vad hände egentligen den där dagen på stranden?

    Det må låta som en spänningsroman men det är det inte riktigt. Möjligen en lågmäld sådan. Vi får följa berättelsen både i dåtid och nutid och vi bjuds på en långsamt växande frågeställning om vem man egentligen kan lita på. Carries värld vänds verkligen upp och ner när hon upptäcker att Johan lever och bor i Sverige och som läsare bjuds man på oväntade vändningar som ibland leder till ännu fler frågor. Och slutet! Åh, som jag älskade slutet.

    Jag gillar kopplingen till Sverige och det känns passande att boken ska ges ut på svenska nästa år. Själv blir jag sugen på att läsa mer av författaren och jag har även hennes första bok här hemma, vilken jag ska läsa väldigt snart.

    Jag fick den här boken av snälla @frue_s som inte var lika förtjust i den. Det känns fint att den fick flytta hem till mig och för mig är det här en bok som kommer att få bo kvar här. Jag tyckte väldigt mycket om den!

    Kim Jiyoung, född 1982 av Cho Nam-Joo

    Publicerad den av
    1

    Åh, vilken bok det här är. Det här är ett bra exempel på när skönlitterär ger lärdomar. Den här boken handlar om hur det är att vara kvinna i Sydkorea och det är en fiktiv berättelse blandat med fakta. Det är intressant, lärorik och ofta omskakande läsning som gör mig både ledsen och förbannad.

    Kim Jiyoung är en helt vanlig kvinna i Sydkorea. Hon får tidigt lära sig att det är männen som är viktiga och att hennes bror alltid kommer först. Att få en son är oerhört viktigt och flickfoster blir t.o.m. aborterade.

    Hon arbetar hårt och försöker komma framåt i livet och karriären, men hon lever i ett samhälle där kvinnor förväntas sluta jobba helt efter att de har fått barn. Under hela sin livstid får hon utstå trakasserier, att ständigt bli förbisedd, att vara rädd när det är mörkt och hon möter en man. Och det är alltid hon som kvinna som får skulden om/när något händer, för det är aldrig mannens fel.

    Det må handla om Kim Jiyong men hennes berättelse speglar alla kvinnors upplevelser. Systrar tvingas arbeta för att bekosta sina bröders studier, för det är alltid mannen som ska ta sig vidare. Flera gånger tvingas hon bita ihop och inte säga något, trots att hon egentligen vill stå upp och säga ifrån mot orättvisor. Mitt hjärta blöder för henne under läsningen och tyvärr kan man som kvinna även känna igenkänning vid flera situationer.

    Boken kom ut redan för 10 år sedan och har också filmatiserats, och jag är tacksam att den nu översatts till svenska. Det här måste vara en perfekt bok att bokcirkla om och jag önskar också att det är en bok som når ut till många läsare. Det är en tunn bok med ett väldigt stort innehåll.

    Lästa böcker i juli

    Publicerad den av
    Svara

    Det är dags att säga tack och hej till juli samt välkomna augusti. Jag har haft fyra veckors semester, men ändå blev juli min sämsta läsmånad hittills. Jag tappade läslusten helt vilket till stor del berodde på att jag har kämpat med i stort sett daglig ångest den här månaden. Det är inget jag brukar ha sådana problem med, men då semestern inleddes med ett traumatiskt möte med en fladdermus triggades det igång av det. Det förstörde verkligen min semester och jag är så himla ledsen för att jag inte fick njuta av att plöja böcker.

    Några böcker har det dock blivit och absolut bäst den här månaden var Maria-Therése Brandbergs underbara, roliga och mysiga romance ”Bara vänner”. Ren njutläsning från början till slut.

    ⭐️ Havsoffer av Kicki Sehlstedt
    ⭐️ Min romantiska hjälte av Kirsty Greenwood
    ⭐️ Bara vänner av Maria-Therése Brandberg
    ⭐️ Den sköraste tiden av Virginie Grimaldi
    ⭐️ Där vinden dansar av Louise Strömberg
    ⭐️ Ödeskust av Kicki Sehlstedt
    ⭐️ Hanna i Provence av Kristina Ahlström
    ⭐️ En hamn för mitt hjärta av Sofia Ymén
    ⭐️ Sommar på Villa Hilda av Michaela von Kügelgen
    ⭐️ Kim Jiyoung, född 1982 av Cho Nam-Joo

    Nu håller jag tummarna för att augusti bjuder på större läslust, att jag kan komma igång med att plöja böcker på det sätt som jag är van vid att göra. Det här är nog första semestern som jag har längtat efter att få börja jobba. På måndag kör jobbet igång igen och det ska bli skönt att få komma igång med rutiner igen och att få tänka på annat.

    Hanna i Provence av Kristina Ahlström

    Publicerad den av
    Svara

    Den som ändå hade ett B&B i Provence. Det är svårt att inte längta efter att öppna ett eget B&B efter att ha läst den här boken. Den fantastiska miljön, stämningen och alla härliga människor bjöd på så mysig läsning och det är inte svårt att drömma sig bort till ett eget B&B. Kanske ett med bokigt tema?

    Jag har bara läst första delen i den här serien, och det här är alltså fjärde delen. Det funkade fint att hoppa rakt in i fyran tycker jag. Den här gången möter vi Hanna när hon har lämnat Sverige för att öppna ett B&B i Provence. Hon vill bygga upp ett nytt liv i Frankrike, samtidigt som hon har kvar sin familj i Sverige, vilket gör att tankarna ibland splittrats. Att vilja vara nära när det händer något. Samtidigt finner hon kärleken i Yacoub, men även han har sitt liv i Sverige och Hanna är inte beredd att ge upp sina drömmar om ett liv i Frankrike. Går det att få deras världar att mötas?

    Hela boken bjuder på så mysig och underhållande läsning och det är verkligen eskapism på bästa sätt. Det är exakt det här jag vill ha av en bra feelgood. Härlig läsning med både vardag och svärta, där livets stora och lilla får ta plats och där man som läsare kan känna igenkänning med både karaktärerna och handlingen.

    Jag hade förmånen att lyssna på Kristina Ahlström nyligen och det var intressant att höra hur hon jobbade fram denna bok. Att först lyssna på författaren och därefter läsa boken ger en extra dimension till läsningen tycker jag.

    Kan varmt rekommendera att läsa, men kanske att man åtminstone ska läsa första delen i serien innan man läser den här.

    Flickorna vid altaret av Mattias Edvardsson

    Publicerad den av
    Svara

    Det är alltid lite läskigt att påbörja en bok av favoritförfattare, eftersom förväntningarna är så höga. Med Mattias Edvardsson behöver jag dock aldrig oroa mig för med den här boken bjuder han på ännu en bladvändare. Det här är den tredje delen i serien ”Brottsplats Söderslätt” och jag tyckte att förra boken hade ett sådant otroligt driv, där uttrycket ”bara ett kapitel till” aldrig har känts mer sant. Den här boken har precis samma driv i berättelsen, och han håller läsaren i ett järngrepp genom hela berättelsen. Det var helt omöjligt att lägga ifrån mig boken, men till slut var jag helt enkelt tvungen för att sova. Dagen efter satt jag på jobbet och läste i varenda liten mikropaus jag kunde smyga till mig för att få veta hur det skulle sluta. Så otroligt spännande läsning! 

    Eftersom det är en del i en serie vill jag inte skriva så mycket om handlingen, men vi får så klart återigen följa polisen Gunni och hennes kollegor och den här gången får de hand om ett fall som ligger lite väl nära Gunni. Om man har läst förra boken vet man att den slutade med en cliffhanger som vi får följa vidare här.

    Det här är exakt den sortens deckare jag gillar att läsa. Det är välskriven, spännande och underhållande läsning där karaktärerna får stort utrymme och man slipper onödiga beskrivningar av våld eller blod. Det jag gillar med Mattias böcker är just hans karaktärer. Han är så skicklig på att teckna karaktärer som känns verkliga och relationerna dem emellan får stort fokus, både de fina relationerna och de mer skaviga. Jag är lika nyfiken på personen Gunni och hennes vardag som att få veta hur själva fallet ska lösas. Efter tre böcker känns Gunni numera som en vän och jag är lite extra förtjust i att hon är en hästtjej. Det får mitt hjärta att klappa lite extra för henne.

    Jag vill också nämna att jag tycker så mycket om att dialektala uttryck får ta plats i boken. Som den språkälskare jag är blir jag nördigt glad när jag tvingas googla skånska uttryck för att fatta. 

    Jag tyckte väldigt mycket om den här boken. Jag hade hoppats på att kunna läsa den långsamt och få njuta av den länge, men det är ju totalt omöjligt när hela berättelsen fullkomligt skriker bladvändare. Jag inhalerade den, men det måste ju vara ett gott betyg om något? Kan varmt rekommendera att läsa, men börja med första delen för bästa upplevelse.

    Havsoffer och Ödeskust av Kicki Sehlstedt

    Publicerad den av
    Svara

    Jag gillar att läsa spännande deckare, men har ibland svårt att hitta rätt i genren. Det får inte vara ingående beskrivningar av våld, eller för mycket blod eller pangpang. Den här serien trodde jag inte var för mig, trots att flera bokvänner tipsat om den.

    Men så fick jag tillfälle att lyssna på Kicki Sehlstedt, och på sättet hon berättade om den här serien blev jag nyfiken på att läsa. Det är ofta så att mitt intresse fångas när jag lyssnar på en författare berätta om sin bok. Jag köpte båda böckerna av henne och nu har jag läst dem båda två. Den första delen slutade ju så spännande så det var bara att ta tag i nästa del. 

    Efter att ha läst kan jag konstatera att jag verkligen gillar den här serien. Det är välskriven och spännande läsning med flera intressanta karaktärer och en väldigt härlig miljö. I båda böckerna finns en dåtida berättelse som knyts ihop med nutiden, och det är ett grepp jag är väldigt förtjust i. Dessutom gillade jag att en del av brottet som första delen handlade om, fick fortsätta in i även andra delen. 

    En extra eloge till de så oerhört snygga omslagen som jag tycker sticker ut lite ur genren. 

    Kan varmt rekommendera att läsa! Nu längtar jag till nästa del som jag antar kommer nästa år?